Teckna landsbygdsmiljöavtal för hållbart resande

Acceptans- och rättvisefrågor har blivit allt viktigare när det gäller klimatomställningen. Flera utredningar pekar på behovet av kompensation för boende på landsbygden. Att subventionera inköp och laddning av elbilar är bra, men räcker inte. I en debattartikel föreslår mobilitetsexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic landsbygdsmiljöavtal, med åtgärder både för att stärka tillgången till service och för att underlätta hållbart resande.

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 24 juni 2024, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

I Frankrike är de så kallade gula västarnas protester ett exempel på hur förslag om höjda drivmedelsskatter mötte protester. I Sverige ledde kriget i Ukraina tillsammans med reduktionsplikten till högre drivmedelspriser, vilket väckte missnöje och bidrog till att flera politiska partier skruvade ner såväl klimatambitionerna som reduktionspliktsnivåerna. Där befinner vi oss i dag, trots att vi vet att det behöver bli dyrare att köra fossilbil om klimatomställningen ska lyckas.

Flera utredningar pekar på behovet av kompensation för landsbygden. Föreslagna åtgärder handlar ofta om att subventionera inköp och laddning av elbilar, vilket är bra men inte tillräckligt. Vi behöver också stärka möjligheterna att klara vardagslivet på landsbygden med färre bilresor, samtidigt som det blir enklare att gå, cykla och åka kollektivt.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Trivector Traffic har i ett forskningsprojekt undersökt förutsättningarna för att skapa ökad hållbar tillgänglighet genom så kallade landsbygdsmiljöavtal. Avtalen tecknas mellan kommun, region och stat och ska innehålla åtgärder som stärker den lokala servicen kombinerat med åtgärder som underlättar resande med gång-, cykel- och kollektivtrafik.

På samma sätt som i de tidigare stadsmiljöavtalen är poängen med landsbygdsmiljöavtal att en kombination av åtgärder och insatser har potential att ge större effekter tillsammans. Ett avtal mellan de tre nivåerna ökar också sannolikheten för att åtgärder blir av och att ambitionsnivån blir högre.

Enligt vår studie är politiker och tjänstepersoner från alla tre nivåer generellt positiva till idén. Vi har också fört en nära dialog med boende på landsbygden och det som främst efterfrågas av dem är förbättringar i turutbud och tillförlitlighet i kollektivtrafiken. Ett exempel är anropsstyrd trafik som förlängning av den linjebundna trafiken. Andra efterfrågade åtgärder är cykelvägar till hållplatser och säkra pendlarparkeringar.

Det finns i dag flera olika stödformer riktade till landsbygden och olika offentliga organisationer som arbetar med landsbygdsutveckling. Vår slutsats är att flera av stödformerna i sig inte verkar vara i behov av mer pengar, men att samordningen kan förbättras.

Vi förslår därför en modell med landsbygdsmiljöavtal där kommuner och regioner förhandlar kring vilka satsningar som ska göras i respektive kommun. Målet ska vara att samordna det regionala serviceprogrammet som ger stöd till kommersiell service som affärer och bensinstationer med platsutveckling, kollektivtrafik och infrastrukturåtgärder.

Kommunerna behöver själva peka ut vilka orter och samhällen som ska prioriteras samt garantera ett basutbud gällande till exempel skola och förskola. Regioner behöver planera för ett basutbud av kollektivtrafik samt se till att fokus för den regionala infrastrukturplanen medger åtgärder för hållbart resande i stället för kapacitetshöjande vägprojekt. Som nästa steg ska kommuner och regioner kunna söka stöd från staten för drift av kollektivtrafik och hållbart resande på landsbygden. Här behövs ett ekonomiskt stöd för att regionerna ska kunna upprätthålla en grundläggande servicenivå.

Bilen kommer fortsatt att spela en viktig roll för boende på landsbygden, men landsbygdsmiljöavtal kan underlätta för fler att leva och resa mer klimatsmart. Genom att avtalen kan bli del av ett samhällskontrakt som omfattar även dem som bor på landsbygden och på mindre orter kan de också bidra till att öka acceptansen för en mer progressiv klimatpolitik.

Emma Lund, forskningsansvarig, Trivector Traffic
Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet